Avmaskning

Ikväll stod avmaskning på schemat, i samråd med veterinären. Lite tidigare än planerat, eftersom Bisko har varit dålig i magen och träckprovsanalysen låg i det högre intervallet för blodmask.

Båda var duktiga och tog snällt sin medicin. Bisko tyckte inte att den var lika god som hans mintiga magmedicin dock.

foto: Joakim Bengtsson

Kalasfrukost

I natt blev halva stallet upp och nedvänt. Jag gissar att Pelle är ensam skyldig, nästan.

Pelle har antagligen på något sätt tagit sig ur sin box. Undersökt alla spännande pinaler, rullat ut fleecelindor och tuggat på dem. Rivit ut borstar och tvättsvampar. När han var klar med sin grundliga genomgång av allt roligt tyckte han väl att fler skulle få vara med på skojigheterna.

Då lyckas han pilla upp Quesas boxdörr. Hon tackar och tar emot genom att duka upp en all-you-can-eat-frukostbuffé mitt i stallet. Pelle blir trött av allt stökande och går in för en liten tupplur i Quesas box.

Så när jag tänder stallampan på morgonen ligger en yrvaken Pelle i fel box och Quesa står mitt i en höbal och tuggar förnöjt.

Vissa var ganska nöjda med morgonen. Andra, den som fick städa till exempel, var mindre nöjda.

I lådan

När transporten efter Norgeturen ändå stod utanför stalldörren fick småpojkarna passa på att gå in och ut ett par gånger var.

Bisko knallade in som en annan gammal tävlingshäst. "Kul låda det här, med äppelservering och allt" verkade hans obekymrade åsikt vara.

Pellle däremot intog en mer skeptisk inställning till den stora vita lådan. Men med lite lirkande provade också han att kliva på ett par gånger.

Duktiga pojkar!

Pelle, med utväxten Bisko.

foto: Joakim Bengtsson

Muskler

Nu ska Mirra i lugn och ro få aklimatisera sig till sitt nya hem i några dagar. Sedan ska vi sätta igång lite försiktigt med promenader (bra för mattes flås också), kanske en del tömkörning, klättring och andra nyttigheter.

Hon är inte i full träningskondition och behöver bygga upp muskler lite här och var. Sedan hoppas jag kunna visa och avelsvärdera henne under sommaren.

Lite muskler på det här så.

Tadaa!

Som jag lovade har det hänt stora saker i det lintottska stallet. Får jag lov att presentera helgens stora händelse ... (fanfar: tatatataaaa) Mirra!

Jag ger er, the Mirra tour!

Mirra framifrån

Mirra från sidan

Mirra bakifrån

Vem är då denna Mirra, kanske någon undrar?

I rakt nedstigande led släkt med mitt hjärtegryn Marquesa. Mirra är alltså barnbarn till Quesa.

Hälsar på mormor.

Har efter ett par misslyckade försök att få Quesa dräktigt (2003 och 2004) insett, med stor sorg i hjärtat, att det på grund av ålder inte kommer bli några fler avkommor. Quesas två döttrar är inte heller några ungdomar. Letade därför, genom lite detektivarbete, upp den sista delen av Quesas stolinje: två dotterdöttrar.

Mynta skulle finnas i Östergötland och Mirra var exporterad till Norge. Mynta visade sig tyvärr ha fått sluta sitt liv alldeles för tidigt, på grund av skada .

Men nu är hon här, den allra sista, ända från Norge.

Spänning

Nu i helgen kommer det hända stora saker i den lintottska flocken.

Så håll utkik!

Överskottsenergi

Det är många vårpigga myror i brallan nu. Särskilt om man är en knappt årsgammal haflingergosse.

Eftersom vinterhagen är platt och inte erbjuder överdrivet mycket förströelse får man ju sysselsätta sig med det som står till buds.Vilket betyder dagliga fotbad för små Biskohovar. När fotbadet/dricksvattnet är noggrannt uttömt kan man bolla runt med den tomma baljan en stund.

Nu till helgen får vi en donation i form av en pensionerad pilatesboll. Hoppas att det ska falla leksugna småpojkar på läppen!

Vattenbalja, vikarierande som kombinerat

fotbad och underhållning.

Medicin

Lille Biskos oroliga mage vill inte riktigt låta sig tämjas, så nu kör vi en ny dos med Pro Paste och nyttiga bakterier.

Att snällt ta sin medicin varje kväll är inga bekymmer. Igårkväll pillade han själv in doseringssprutan i mungipan, och hade han haft händer hade jag nog inte behövt assistera alls.

Det har sina fördelar med en häst som ska pillra och fippla med allting.

Pillrig Bisko

foto: Joakim Bengtsson

En videosnutt om dagen

Idag har det i allra högsta grad med lintottarna att göra.

Passade på att filma dem när de sprallar loss en stund i hagen. Lerigt, marstråkigt och gråbeigt men ack så mycket vårspring i hingstbenen. De bjuder också på sin fina pargalopp i full fart ett par gånger, mot slutet av filmen.

Assar försöker bidra med lite miljöträning, men ingen bryr sig.

En liten grå

Har egentligen inget alls med mina lintottar att göra, men titta vilket litet hjärtegryn!

Privat

Det är mycket möjligt att Pelle anser att jag blir på tok för personlig nu.

Tänker nämligen skriva ett par rader om hans privata delar. Det får han stå ut med eftersom jag vill ha antecknat att hans kulor, i månadsskiftet februari/mars, börjar närma sig sitt framtida läge.

Så där, snabbt avklarat! Det var väl inte så farligt Pelle?

Åååh, va´ pinsamt!

Foto: Joakim Bengtsson

Vem kan segla förutan vind?

Precis klickat hem ett segel, modell hö.

Då saknas bara en egen transport.

Men man måste ju börja i någon ände. Och varför inte i höänden? Det är ju ändå hungriga haflinger jag har!

Bild på hösegel kommer från Hööks

Månadsbild igen

Tiden bara  flyger fram. Nu var det visst ny månad igen = månadsbild.

Som jag nämnt en eller två gånger innan är det inte helt lätt att ta några snitsiga bilder i ett kvällsmörkt stall utan assistent.

Pojkarna har en tendens att ställa upp sig i en ostbågsliknande form, med den utsvängda mittdelen mot kameran, så fort jag backar undan för att knäppa ett kort. Sådär smickrande för figuren, kan jag tycka.

Backa kan jag i och för sig inte göra så långt, eftersom uppställninsplatsen har sina begränsningar. Därav de ibland avklippta öronen.

Håll till godo, månadens ostbågar!

Nispero

Bisko

Enligt min bristfälliga måttstock, på ett ojämnt stallgolv, har de bara vuxit en centimeter var sedan senaste mätningen.

Nispero: cirka 134 cm

Bisko: cirka 124 cm

Eget rum

Bisko har sedan en tid tillbaka king sizesäng och eget rum. När gamle Pascals box blev tom, tyckte jag att småpojkarna kunde få slippa att dela sitt pojkrum.

Eftersom den lille herrn är lite kort i rocken ännu, monterade jag tillfälligt bort en bräda från fronten. (Tack vare en fiffig snickare är det väldigt lätt att ta bort och lägga till brädor i boxväggarna.)

Bisko är en ordentlig liten pojk. Toalett prydligt i ena hörnet och ren fin säng i andra hörnet. Han verkar helnöjd med sitt stora fina rum.

Nöjd Bisko

Julen varar än till påska

En julgran piggar ju alltid upp. Särskilt när det är första gången man träffar på en så´n där grön stickig sak och resten av hagen är vårlerigt kal.

Ursäkta, du har något där i

mungipan.

"Hörrdudu, vad har du fått för nå´t?!"

"Kittlar dödskönt i kistan."