Tycker att det är väldigt fiffigt med fronturlastning när man lastningstränar. Bara att knata rakt igenom med bibehållen bjudning. Runda efter runda.
Bisko inspekterade rampen lite. Sedan klev han på utan att bry sig särskilt mycket om skrammel och annat. Fick stå still lite inne i transporten och gick sedan lugnt och fint ner för framrampen. Tre gånger promenerade vi igenom.
Pelle, som jag visste skulle behöva lite mer tid, fick i lugn och ro nosa och provstampa på rampen. Han blir ganska lätt i framänden när han känner sig osäker eller stressad. Så en del hopp och skutt nedanför rampen blev det. Sedan, helt plötsligt, klampade han på. Skutt blev det också ut ur framluckan. Efter en liten gräspaus med begrundande gick vi igenom transporten en gång till. Efteråt verkade han ganska nöjd med sig själv
Tillfälligt på hemmaplan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar