Hopp och skutt

I torsdags var det dags för Mirras andra hoppträning i grupp. Tydligen hade hon samlat på sig en hel massa överskottsenergi för det skuttades och brallades till och med i traven. Men som Helen påpekade, det är bra att de är glada.

Mirra hoppade flera väldigt fina språng, även om det går lite vingligt i anridningarna och hon gärna vill hålla ett lite för livligt tempo. Hon hoppade en väldigt bra runda när jag lättade lite i handen så att hon inte blev för starkt inramad, utan kunde jobba mer med hindret själv.

Tyvärr blev hon lite rädd när vi fick till ett alldeles för tidigt avsprång på en något högre oxer, hon fick sträcka ut ordentligt men slog i bakbommen på väg ner. Lite väl modigt att ta av så tidigt. Enligt Helen är det typiskt för oerfarna hästar med bra spänst, de tror att de klarar allt. Nytt försök blev ett stopp på oxern. Vi avslutade med oxern nedsänkt till ett snällt räcke som hon hoppade fint, precis som efterföljande räcke. Hoppas att Mirra tyckte att det blev en bra och oläskig avslutning.

Mirra vilar och fyller på energireserverna 

i vinterhagen.