Förra veckan packade jag in Mirra i transporten och susade till närmsta hästklinik för ett möte med mätkäppen. Ett mätintyg till lilla ponnyn kan ju alltid vara bra att ha.
Mätkäppen visade precis samma siffra som på uppsamlingspremieringen (tycker inte att premieringsmätningar brukar vara särskilt tillförlitliga annars). 137 cm, it is!
För att få med sig sitt mätintyg hem behövdes det visst finnas ett chip på ponnyn. Så nu är Mirra både ett slutmätningsintyg och ett chip rikare.
onsdag 24 oktober 2012
torsdag 18 oktober 2012
Bolero
Liz Barolo-sonen Bolero visade sig vara bäst under Nationale Haflinger Hengstkörung 2012 in Meran. I resultatlistan hittar man fler Biskobröder, till exempel fjärdeplacerade Bellissimo-W-Q.
Heja Biskosläktingarna!
Heja Biskosläktingarna!
Bisko travar omkring en majkväll.
onsdag 17 oktober 2012
Nacke
Tycker att Bisko den senaste månaden börjat ståta med en nacklinje som är lite mer hingstig. Kul när man kan se utveckling med blotta ögat.
Bisko tittar fram, utan att visa så
mycket av nacken.
måndag 15 oktober 2012
Provsmakning
Småpojkarna har fått provsmaka bett för allra första gången.
En liten stund under kvällssysslorna fick de prova på.
Det var inga som helst problem att få in bettet i munnen. Särskilt Bisko vill stoppa allt i munnen, grimma, grimskaft, kedja, jacka och allt annat som kommer i närheten.
En liten stund under kvällssysslorna fick de prova på.
Det var inga som helst problem att få in bettet i munnen. Särskilt Bisko vill stoppa allt i munnen, grimma, grimskaft, kedja, jacka och allt annat som kommer i närheten.
Pelle provar och funderar.
Bisko smakar och smaskar.
söndag 14 oktober 2012
Utbrytare
Pojkarna är sedan en dryg vecka tillbaka från sommarhagen. Min plan var att ta hem dem förra söndagen. Säkrast att få komma hem innan älgjakten sätter igång.
Pelle hade tydlig fått nog av sommarkollo och tog saken i egna hovar. På fredagsförmiddagen ringer mannen mig på jobbet och meddelar att han fått rapporter om hingst som verkar vara utanför sitt staket.
Jag flexar ut och åker hem, funderandes på vilken syn som kommer att möta mig.
Synen var ganska odramatisk. Pelle har tagit sig ut på gräsvallen (antagligen hoppat, för staketet var helt) och går cirka hundra meter bort från hagen. Bisko är kvar i hagen, lapandes förmiddagssol i lugn och ro.
Troligen hade något läskigt försiggått under natten eller morgonen, för koflocken i närheten hade också bestämt sig för att lämna inhägnat område.
Eftersom vi bara behöver ta oss över gräsvallen för att komma hem bestämmer jag mig för att testa jag-vill-inte-bli-lämnad-ensam-strategin. Tar på Bisko grimma och så börjar vi promenera hemåt. Mycket riktigt följer Pelle efter, i trav för att hinna matpausa med jämna mellanrum. Bisko är en klippa och följer fint med trots att Pelle får springa själv. Helt odramatisk får jag in dem i hagen och kan stänga grinden.
Kollot slut för iår!
Pelle hade tydlig fått nog av sommarkollo och tog saken i egna hovar. På fredagsförmiddagen ringer mannen mig på jobbet och meddelar att han fått rapporter om hingst som verkar vara utanför sitt staket.
Jag flexar ut och åker hem, funderandes på vilken syn som kommer att möta mig.
Synen var ganska odramatisk. Pelle har tagit sig ut på gräsvallen (antagligen hoppat, för staketet var helt) och går cirka hundra meter bort från hagen. Bisko är kvar i hagen, lapandes förmiddagssol i lugn och ro.
Troligen hade något läskigt försiggått under natten eller morgonen, för koflocken i närheten hade också bestämt sig för att lämna inhägnat område.
Eftersom vi bara behöver ta oss över gräsvallen för att komma hem bestämmer jag mig för att testa jag-vill-inte-bli-lämnad-ensam-strategin. Tar på Bisko grimma och så börjar vi promenera hemåt. Mycket riktigt följer Pelle efter, i trav för att hinna matpausa med jämna mellanrum. Bisko är en klippa och följer fint med trots att Pelle får springa själv. Helt odramatisk får jag in dem i hagen och kan stänga grinden.
Kollot slut för iår!
Pelle avslutar kollot med
all-you-can-eat-buffé.
lördag 13 oktober 2012
Aktivitetsdag
Alla i den lintottska flocken fick lite kvalitetstid idag på förmiddagen.
Småpojkarna fick gå in och ur transporten ett par gånger var. Bisko gick in direkt, hade inga bekymmer med att backa ner på halva rampen, stanna och sen gå framåt in i transporten igen. Jag hade lagt en handfull små äpplen i höseglet för att portionera ut som belöning. Bisko fick ett när han stod stilla och fint. Sedan ville han undersöka seglet, på två sekunder hade han dammsugit i sig alla små äpplen. Med kinderna proppfulla av frukt är det svårt att tugga, så en slemmig äppelhalva undkom.
Pelle verkade betydligt mer tillfreds med transporten denna gången. Polletten har trillat ner en bit. En gång bufflade han ut för framrampen på eget initiativ. Vid efterföljande repetition fick jag honom att stanna och vänta innan vi klev ut. Duktig Pelle fick Biskos utspottade äppelhalva och såg nöjd ut.
Mirra fick en kravlös runda i skogen. Reflexskrittäcket åkte på. Man vet aldrig var de skjutglada jägarna sitter och lurar.
Tant Quesa, som brukar få vara utan aktivitet på veckorna, spenderade en liten stund i tömkörningsgjorden. Så roligt hon tyckte det var! Jag skrattade högt åt henne när hon tog de första tiotal varven i galopp med lyckliga bakutsparkar och bocksprång.
Småpojkarna fick gå in och ur transporten ett par gånger var. Bisko gick in direkt, hade inga bekymmer med att backa ner på halva rampen, stanna och sen gå framåt in i transporten igen. Jag hade lagt en handfull små äpplen i höseglet för att portionera ut som belöning. Bisko fick ett när han stod stilla och fint. Sedan ville han undersöka seglet, på två sekunder hade han dammsugit i sig alla små äpplen. Med kinderna proppfulla av frukt är det svårt att tugga, så en slemmig äppelhalva undkom.
Pelle verkade betydligt mer tillfreds med transporten denna gången. Polletten har trillat ner en bit. En gång bufflade han ut för framrampen på eget initiativ. Vid efterföljande repetition fick jag honom att stanna och vänta innan vi klev ut. Duktig Pelle fick Biskos utspottade äppelhalva och såg nöjd ut.
Mirra fick en kravlös runda i skogen. Reflexskrittäcket åkte på. Man vet aldrig var de skjutglada jägarna sitter och lurar.
Tant Quesa, som brukar få vara utan aktivitet på veckorna, spenderade en liten stund i tömkörningsgjorden. Så roligt hon tyckte det var! Jag skrattade högt åt henne när hon tog de första tiotal varven i galopp med lyckliga bakutsparkar och bocksprång.
Gammal och glad!
torsdag 4 oktober 2012
Skuttat i Skövde
I tisdagskväll gav vi oss ut på äventyr igen. Denna gången Pay & Jump i Skövde.
Även denna gång 60 cm. Vi fick med oss två bommar på vår runda, men det bryr jag mig inte så mycket om. Mirra kändes stabilare på marken mellan hindren denna gången och tog för det mesta rätt galopp i svängarna. På framhoppningen sög hon tag i hindren bra. På banan var bjudningen inte riktigt samma men hon var inte på något sätt tveksam.
Snart kommer hon nog på att det är riktigt roligt att hoppa och får kanske samma driv som ute i skogen.
En något suddig film från vårt framträdande.
Även denna gång 60 cm. Vi fick med oss två bommar på vår runda, men det bryr jag mig inte så mycket om. Mirra kändes stabilare på marken mellan hindren denna gången och tog för det mesta rätt galopp i svängarna. På framhoppningen sög hon tag i hindren bra. På banan var bjudningen inte riktigt samma men hon var inte på något sätt tveksam.
Snart kommer hon nog på att det är riktigt roligt att hoppa och får kanske samma driv som ute i skogen.
En något suddig film från vårt framträdande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)