Ponnygrimmorna köpte jag sisådär fem månader innan det var dags att använda dem. Som ett riktigt litet ponnybarn, väntande på sin första alldeles egna häst.
Tjusigt färgmatchade barnkläder.
Lämpligt nog hittade jag en sprallans ny cobgrimma i pryllagret. Svart, mjuk och fin. Alla spännen på innersta hålen, så nu har han att växa i ett tag.
Nybliven cob
2 kommentarer:
Va söt han blev i sin nya grimma :)
Så fint!
Hihi, vår halvblodstjej född tidigt 2010 har kvar sin ponnygrimma fortfarande.
Och självklart är det okej att du länkat förresten, trots att vi bara haft gammal skåpmat på sistone. :)
Skicka en kommentar