Har sett att han ett tag har lämnat en del tuggat foder, så därför tyckte jag att det var bäst att veterinären kom och kikade Pelle i munnen.
Han skötte sig alldeles utmärkt. Visserligen fick han ju lugnande och blev ordentligt trött. Men jag trodde att han skulle tycka att munstegar, surrande slipar och annat var lite läskigt. Han la snällt sitt trötta huvud på boxdörren, som vi gjort mjuk och skön med en kudde av ett fleece-täcke.
Att det har varit besvärligt för honom att äta var inte så konstigt. Han har bitit sig ordentligt i båda kinderna, sår som går igenom första slemhinnan. Veterinären slipade lite på tändernas kanter. De var egentligen inte så vassa, men hon rundade av kanten lite för att det skulle bli ännu snällare mot stackars kinden.
Pelles kinder är tydligen väldigt tighta mot tänderna, och ännu värre nu när de svullnat av bettskadan. Veterinären trodde att det blir bättre när han växer och kanske breddar sig.
Just för tillfället får han lite medicin som ska ta ner svullnaden och vara smärtlindrande. Som tur är äter han ändå duktigt upp sin mat och verkar glad.
Plåster i munnen, tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar